”Tillsammans blir vi en kritisk massa”

Publicerad 2016-04-28

De kvinnliga forskarstudenterna på Elektro-skolan är en minoritet på varje avdelning. Men genom nätverket för kvinnliga doktorander får de stöd och inspiration i en större grupp.

– Att se hur många kvinnor vi faktiskt är som forskar här på Elektro ger en energikick, säger doktoranden Emma Tegling.

Nätverket för kvinnliga doktorander på Skolan för elektro- och systemteknik bildades förra våren. Det var bland annat bristen på kvinnliga förebilder som födde idén om att skapa en gemensam plattform för de kvinnliga forskarstudenterna, förklarar initiativtagaren Emma Tegling, doktorand på Reglerteknik.

– Många har svårt att se sig själva i rollen som etablerad forskare. Därför är det viktigt att möta andra kvinnor som forskar, att se att man inte är ensam.

Av Elektro-skolans 252 forskarstudenter år 2014 var knappt en fjärdedel, 51 doktorander, kvinnor. Eftersom skolan är en av KTH:s största och forskarstudenterna spridda över hela skolan betyder det att de flesta kvinnliga doktorander var en av ytterst få kvinnor på sin avdelning.

– På Elektro är det ju inte särskilt gott om kvinnor i senior fakultet heller, det finns till exempel bara tre kvinnliga professorer på hela skolan, påpekar Laila Ladhani, forskarstudent på Mikro- och nanosystemteknik.

Tackla hinder

Men när kvinnliga forskarstudenter från hela Elektro-skolan samlas är de inte så få. Till nätverksträffarna bjuds alla kvinnliga doktorander på skolan in och hittills har det kommit omkring 30 doktorander varje gång. Emma Tegling, Laila Ladhani och Elisabet Liljeblad, forskarstudent på Rymdteknik utgör organisationskommittén.

– Vi försöker se till att ordna träffarna på tider när alla kan. Morgon, lunch eller sen eftermiddag, förklarar Elisabet Liljeblad.

Nätverket har ordnat två uppskattade möten med inbjudna seniora forskare, Danica Kragic och Viktoria Fodor, som berättat om sina karriärer och hur de tacklat hinder de stött på. Men forskarstudenterna har också mycket att ge varandra på de rena nätverksmötena påpekar Emma Tegling.

– Vi inspirerar varandra, det är en väldigt dynamisk grupp. Och det är en bra storlek på nätverket, tillsammans blir vi en kritisk massa.

Arbete och fritid

De har också en bra dialog med skolledningen om vad som behövs för att attrahera och behålla fler kvinnliga forskare. Till exempel insatser för att underlätta balansen mellan arbete och fritid.

– Vi kan peka på det som gjort att vi valt forskningen, på potentiella hinder och komma med förslag på vad som kan göras för att Elektro ska bli en bättre arbetsplats, säger Emma Tegling.

– Bland annat har vi föreslagit att man ska ordna seminarier om vad det innebär att göra postdoc, berättar Laila Ladhani.

Nyckelorden för nätverket är inspiration, stöd och samarbete.  På köpet får nätverksdeltagarna ett internationellt nätverk, ovärderligt för varje forskare.

 En positiv bieffekt är också de kontakter mellan olika avdelningar som uppstår, kontakter som kan ge nya infallsvinklar på den egna forskningen och utbyte med närliggande forskningsfält.

– För naturligtvis pratar vi även om teknik och om vår egen forskning när vi träffas. Själv tycker jag också att det blivit roligare att gå till jobbet sedan jag gick med i nätverket, säger Elisabet Liljeblad.

Text: Ursula Stigzelius

Till sidans topp